kan en soluppgång kan vara fin fast den bara syns mellan husen?

det kan bara bli bra skrev jag, och väntade in helgen med öppna armar. vädret vart dag för dag sämre och sämre. markoolio var såklart grym ändå, finaste jävel. hängt med linnea iallafall. så nöjd där. utöver det så hade det kunnat vara en väldigt underbar vecka. toppen väder och massa ledighet. samt en hel del lediga vänner. men ja. 
 
kan hända att jag har ramlat lite i mitt springande. vilket resulterade i att jag har spenderat 3 fina underbara soldagar i sängen. det gör mig irriterad, onödigt att kasta bort sånt som gör mig bra. sen bestämde jag mig för att inte ramla mer, för tillfället. inte redo för det så jag ställer mig upp. vart den här kraften kommer ifrån tänker jag inte ens spekulera i. man får vara glad så länge det varar. 
 
igårkväll vandrade jag iallafall hem till lina. vi tänkte picknick i solen men hamnade på hennes ballkong med vin, kort och prat. sådär alldeles bara bra. idag har jag hunnit med marcus en sväng. ska kanske hinna med anna också. sen sova lite och inatt kör jag en vända örebro istället för östersund imorgon. skönt att slippa en hel fredag i lastbilen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0