vi är så lika du och jag, på olika sätt.

att fortsätta jobbet själv har hittils gått bra, mycket bättre än jag trott. ångesten ligger och lurar någonstans där i bakhuvudet men jag klarar mig fint. är väldigt glad över att vintern inte slagit till ordentligt och att vägarna fortfarande är fina. är nästan nervös över att det när som helst kommer att komma en skitdag, och hur jävla mycket det kommer bråka med mig då. för att allt rullat på så fint, så länge. haha.
 
jag kör "bara" 3 dagar i veckan, vilket är sjukt skönt. får ihop bra med timmar ändå. och tar extrapass ibland, när det finns, om jag känner för det. det tråkiga är dock att alltid ha "korthelg". och att jag nästan alltid hinner tycka det blir jobbigt att åka till jobbet eftersom det blir paus, men det är ju bara för jag är en sån jävla dryg människa. annars känns det egentligen bara bra. jag hoppas det håller i sig.. med att rulla på, funka fint och kännas bra. 
 
anna har gått över till restaurang mer eller mindre helt nu. och inte bara för nu, utan påriktigt. och det suger. hon var den absolut bästa delen med jobbet. och det kommer aldrig bli samma sak utan henne. har egentligen hur mycket som helst att skriva om det, men det får bli sen. all lycka till henne. så hoppas vi på fortsatt tur för mig.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0