maybe it's a part of a plan

jag är faktiskt stolt och glad över vart jag tagit mig idag. med hjälp, världens bästa hjälp. tacksam och himla nöjd över att vara där jag är. helt otroligt. trodde aldrig jag skulle ta mig hit. såg mig aldrig komma hit. men här är jag. trotts att jag vissa dagar hatar hatar hatar att köra, att backa, att lossa, att lasta, att jävlas med allt och lite till. att vissa dagar bara känna sig så värdelös, ständigt dålig, riktigt kass. ångest över nya saker, över saker som kommer vara jobbiga, saker jag kanske inte klarar. men det är bara vissa dagar, och jag vet det. även om jag just då bara vill ge upp. utöver dom där dagarna. finns det riktigt härliga dagar. dagar då allt bara glider på. dagar då allt går bra. dagar då allt går helt otroligt bra. dagar som bara är vanliga och man bara är glad. less och orklös, ja. men lyckan att allt löste sig och alla dom bättre dagarna, övervinner. dessutom så, två månaders extrajobb vart till sex månaders provanställning. som idag, vart till tillsvidareanställning vilket betyder fast, påriktigt. känns bra. jävligt bra

 

 

vi kan ju föresten ägna en minut åt att skratta lite. vid den här tiden för precis ett årsedan körde jag inte ens bil själv. absolut inte om det var mörkt ute. idag kör jag nattetid fem dagar i veckan, med både bil och lastbil. sjukt.

den här tiden för ett årsedan kämpade jag dessutom med endast C och hade inte en tanke på varken CE eller jobb.