det är först när man ger upp som det blir något nytt. när man släpper taget tar man steget. jag vet hur ont det gör när hoppet dör, men..

-OCCH BLABLABLA.
kommer ihåg hur jag brukar säga/tänka(?) hah. men iallafall.
*man märker att man kommit ur en emo-period, när man är på väg in i en ny" MEN, nu kan jag så jävla ärligt säga. att jag är ur, jag är så jävla ur. och jag har inte märkt de för att jag känner att jag är på väg in i en ny, utan det bara är så. och de känns så jääävla fint! ordentligt för första gången på flera år. 





 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0