Det är som att vara instängd i ett isolerat rum..där ingen hör en,
Det ända som fins är jag , inget du , inget vi , bara jag..
Det är som att stå vid en sjö , alla tårar bara ligegr där och blänker..
Men det ända som fins det är jag , inget du , inget vi , bara jag...
Det är som att springa tills man tappar andan ,
men när mankollar så står man fortförande kvar på samma ställe...
bara jag , inget du , inget vi , bara jag ...
det är som att det är då jag inser , jag kanske inte är som alla andra ,
men ska man inte vara speciel ?
jag kankse inte gör som alla andra , men ska man inte ha en egen verision ?
jag kanske inte blev som alla andra , men det här det är jag ..
bara jag , inget du, inget vi, bara jag...
och jag tänker kämpa för det här , och när jag nått upp till det här,
det är då jag dör.. kanske bara jag , inget du , inget vi , bara jag..
men då har jag levt upp till det jag skulle , då väntar mig en ny värld ..
som jag inte vet nånting om en , men det kommer min vän, men det är långt kvar en..
för både mig , för dig , och för oss !

gammal skit, men har man kanske uppnått de där nu? haha, jag vet inte ja.

ja kommer bli isolerad, ja blir som förr, fast värre, sängen och sova e mitt liv.